Alfahannar och alfahonor.

Bloggstafetten runt boken Fame to claim går vidare. Dagens utdrag handlar om ledarskap i olika former och att det bor en liten arketypisk ledare inom oss alla. Trevlig läsning!

 

Det finns en mängd myter om mänskliga alfahannar, landsfädrer, stora ledare och diktatoriska härskare. De berättar om personer som tar ledande positioner och som utstrålar auktoritet, inflytande, ansvar, pondus, tyngd, kraft och prestige. Ledaren är oftast beundrad för sina egenskaper, men de kan också göra honom fruktad, eller rent av hatad. Detta är ledarens stora dilemma.

[...]

Muhammad Ali blev med åren en informell ledare för miljoner svarta muslimer över hela världen tack vare sina kraftfulla insatser i boxningsringen och ett otal självsäkra uttalanden.

»It’s not bragging if you can back it up.«

Vi har också den kaxige, amerikanske pansargeneralen George S. Patton. Han utmärkte sig genom att vinna många slag under andra världskriget och blev 2005 framröstad som USA’s främste general genom tiderna. Han blev också känd för sina råa kommentarer som han strödde runt sig.

Om ledarskap hade han följande att säga:

»We herd sheep, we drive cattle, we lead people. Lead me, follow me, or get out of my way.«

Och mod definierade han på följande vis:

»Courage is fear holding on a minute longer«.

Vår egen Göran Persson var under en tid en storväxt och trygg ledare, som under avdelningen självkritik sa: »kanske är jag för duktig ibland, kanske är jag för påläst och kan ibland uppfattas som mästrande«. (No shit Sherlock.)

Det finns de som tror att stora ledare bara är män, men då glömmer de bort att världen även har sett en del stora kvinnliga ledare.

Margaret Thatcher var känd som järnladyn som lyckades klamra sig fast vid premiärministerplatsen i Storbritannien under elva år.

Men den riktiga järnladyn var utan tvekan Golda Meir, den hårdföra premiärministern i Israel under åren 1969-1974. Om henne sa David Ben-Gurion lite skämtsamt att »hon var den enda mannen i kabinettet«.

Och låt oss inte glömma Indira Gandhi. Hon blev vald till premiärminister i Indien två gånger, trots att hon avsattes 1975 på grund av valfusk. Den gången lyckades hon dock hålla sig kvar i makten tack vare ett dektret som i praktiken gjorde henne till diktator under en kort period.

De var alla framgångsrika för att de gjorde världen lite enklare för folk att hantera.

Att det också råkade gynna dem själva är en annan sak.

 

Stafettpinnen går nu vidare till Åkestam holst som publicerar en text om humor den 11 juni. Här är hela listan:

21/5 The Brand-Man: ”Ekot från det förflutna”
23/5 Please copy me: ”Hjärtats triumf över förnuftet”
24/5 Fame to claim: ”Konflikten håller berättelsen vid liv”
28/5 Nota Bene: ”Har du hört den förut?”
30/5 The Brand-Man: ”Berättelsens sju grundläggande ingredienser”
31/5 Internetzzo: ”Skillnaden mellan mål och syfte”
4/6 Pers värld: ”Har du en meningsfull idé?”
6/6 Navid Modiri: ”En krigares själ”.
7/6 Fame to claim: ”Alfahannar och alfahonor”.
11/6 Fabriken Åkestam Holst: ”Du behöver inte vara arg för bara för att du är billig”.
13/6 Kontaktmannen: ”Var det hybris eller gemenskap som byggde Babels torn?”.
14/6 Mangan Lundin: ”Århundradets förförare”.
18/6 The Brand-Man: ”Ur Zues huvud föddes listen”.
20/6 Retorikiska: ”Marlboro Man, Fjällräven och andra obundna själar”.
21/6 Wolber World: ”Naiva drömmar som förflyttar berg”.
25/6 Fame to claim: ”Gör din berättelse skillnad?”.